Jag har blivit fånge i mina egna konstruktioner

Af Anne-Marie Berglund

Titeln "Jag har blivit fånge i mina egna konstruktioner" är ett citat från ett Anne-Marie Berglunds brev till Viveca Tallgren. Brevväxlingen började redan på 1980-talet och slutade först 2019, cirka ett år före författarinnans död. Från den stora brevsamlingen har relevanta citat som ansågs ha intresse för en större publik valts ut och resultatet blev denna bok, som är indelad i följande teman: Föräldrarna, Livet som diktare/konstnär, Ute och hemma – resor och drömmar och Eros. Dessa brevutdrag ger en annan bild av A-M. Berglunds personlighet. I boken ingår också en novell, en dikt, en kortprosatext och några av A-M. Berglunds teckningar.

Recension publicerad i BTJ-häftet nr. 18, 2020:
«Jag har blivit fånge i mina egna konstruktioner» är en vänbok, sammanställd av författarens mångåriga väninna Viveca Tallgren. Den lilla skriften innehåller utdrag från författarens brev till Tallgren och här finns också en kort biografi om författaren. Berglunds brev är mycket personliga. De är skrivna på ett poetiskt, lätt och flödande språk, med mycket sinne för detaljer. Boken är lite kortfattad för att ge någon uppfattning om Berglunds författarskap, men jag blir ändå nyfiken och vill gärna läsa något mer av Anne-Marie Berglund-»


Anne-Marie Berglund.

Anne-Marie Berglund (1952 – 2020)
Ända sedan sin debut med diktsamlingen Luftberusningen 1977 har Anne-Marie Berglunds författarskap väckt uppseende i Sverige. Hon har kallats en ny Edith Södergran för sitt kraftfulla poetiska språk. A-M. Berglund har gett ut tolv böcker och har fått flera litterära pris i Sverige. År 1995 fick hon Svenska Akademiens pris för novellsamlingen Raserier. Hon har också dyrkat journalistik och skrivit radioteater, men hon skrev helst poesi och noveller. Hennes diktsamling Mellan extas och fångenskap har översatts till danska.